Att utveckla språklig medvetenhet är viktigt under förskoleklassåret. Genom medveten, regelbunden träning av språklekar blir förskoleklasseleverna språkligt medvetna – främst fonemiskt.
De lär sig att särskilja ljud i ord, vilket oftast är en direkt förutsättning för att sedan kunna lära sig läsa. Det handlar alltså om att förbereda den tekniska sidan av läsning, att koda av skrivna ord.
Men svenskämnet inrymmer ju mer än så. Man ska kunna:

• förstå vad man läser
• förstå ord och begrepp
• sätta läsningen i ett sammanhang: förstå att det finns olika slags texter
• något om berättelsestruktur (dvs. hur texter byggs upp med en början, något som händer och ett slut).

Högläsning

Att utveckla dessa kompetenser är också viktigt under förskoleklassåret. Att använda högläsningen som utgångspunkt och modell för att utveckla språkförstålse och ordförråd är en mycket bra väg att gå. Genom högläsningen får förskoleklasseleverna lära känna de läsförståelsestrategier som forskning har visat att goda läsare använder sig av. Tillsammans med sin pedagog får de pröva att använda de olika läsfixarna.
Dessa fem läsfixare konkretiseras och personifieras genom bilder på Spågumman, Detektiven, Konstnären, Reportern och Cowboyen. Vi är i vår undervisning i åk 1-3 mycket tydliga med vilka strategier de symboliserar och vad det är som både pedagog och elev gör när han/hon använder strategin.

För lite yngre elever kan det vara svårt att förstå kopplingen mellan läsfixarna och texten. Vi ser därför läsförståelsestrategierna (läsfixarna) som verktyg för förskolläraren att använda för att få en struktur kring hur man kan högläsa för eleverna på ett medvetet sätt.
Genom våra modellektioner och lektionsplaneringar kan förskolläraren få tips och idéer hur han/hon kan ”tänka högt” för att synliggöra vad som händer inuti huvudet vid läsning, hur han/hon använder sina egna lässtrategier.

Våra läsloggar skall naturligtvis inte användas som dokumentation under förskoleklassåret men de kan med fördel fungera som ett stöd för pedagogen vad han/ hon skall tänka på under högläsningen.

Vi ser en fördel i att även förskoleklassläraren använder arbetssättet vi beskriver i vår studiehandledning för åk 1–3 (se modellektionerna) eftersom den bygger på högläsning, reflekterande samtal och muntliga aktiviteter. Det kan räcka att arbeta med detta några dagar i veckan och med texter som känns aktuella i elevgruppen. Det överlåter vi på förskoleklassläraren att själv avgöra.