En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Modellen kallas för transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och utbyte av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten. Forskarna Beck och McKeown (Beck, McKeown, Hamilton & Kugan, 1997) har utarbetat en modell för strukturerade textsamtal, QtA. Modellen bygger på att läsaren ställer frågor som ifrågasätter författarens och textens auktoritet. Läsaren måste bli medveten om att författaren bakom texten påverkar både textens innehåll och läslighet.

Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Två av dem är Monica Reichenberg, professor i allmän didaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare professor i literacy vid Umeå universitet, och framlidne professor Ingvar Lundberg.

Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Hon har försökt att omvandla och förklara amerikanska modeller så att de kan förstås av svenska lärare och också genomföras. Hon introducerade bl.a. begreppet ”läsfixarna” för att förklara att lässtrategier för eleverna kan beskrivas som mentala verktyg för ökad förståelse.

 

Filmer och föreläsningar

Här hittar du förslag på föreläsningar och filmer om hur man jobbar med läsförståelsestrategier.

Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken.

Filmen om läsfixarna. Förklarar läsförståelsestrategier på ett grundläggande sätt. Lämplig att visa till exempel föräldrar!

URs filmer om läsförståelsestrategierna

Modellektioner

Här hittar du förslag på hur man kan använda strategierna när man jobbar med texter i åk 1-3 och 4-6.

Spagumman

Spågumman

Spågumman förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta närmare på rubriker, bilder, bildtexter och textgenre. Denna strategi används innan, under och efter läsningen.Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutsäga vad texten kommer att säga.

Konstnären

Konstnären skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen.

Detektiven

Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren:
Läser om ordet.
Läser om meningen.
Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang.
Funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som läsaren redan kan.
Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord.
Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb)
Använder sina förkunskaper i ämnet.
Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda.

Reportern

Reportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att de gör text-kopplingar.  Reportern används under och efter läsningen.

Cowboyen

Cowboyen

Cowboyen sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både skönlitterära texter och faktatexter.